Jag måste ändå tilldela Ebba von Sydow lite toalettpapper med rosenknoppar på.
Två så kallade bevis från säker källa-Ebba själv, på att hon är faktiskt är mänsklig(om än framstår som lite):
Citat
- Jag tappade ett knapphelvete på min Sara Berman-kappa när jag slängde på mig den i hallen. Den rullade in under... någonting, och jag orkade inte krypa på golvet och leta.
- Jag måste fixa med mina räkningar. Suck!
Slut citat.
Slutsatser- Ebba svär också ibland
- Ebba har också räkningar som skall ses över och betalas i tid
Ebba är idag(och gillar det säkerligen) ett fenomen. Främst bland yngre tjejer just nu, och samtidigt som jag studerar det lilla hon tillåter dela med sig av sig själv, och faccineras. Så tycker jag väldigt lite om hennes sätt att se på saker och ting. Detta enbart utifrån vad som visas av henne såklart. I slutändan handlar det från min sida(och säkert många andras) av ren avundsjuka. Ebba bloggar till största del om mode, och lite skönhet. En ung levnadsstil som jag skulle vilja sammanfatta som "Chic Lit-girl wannabe". Hon lyckas, såklart. Hon har alla tonårstjejer i sin håv. Hur lätt är det då för anonyma Ebba wannabes att synas genom sin blogg i cyberrymden. Å andra sidan, vad är meningen med det? Vem bryr sig om vad du tycker, när det ändå är likvärdigt med det Ebba tycker. Vågen-självförverkligande.
Som Lilla sa: "jag har också The devil wears Prada i bokhyllan, en stickad, lång koft-klänning, Mary J Blige i cd´n och Lucky number Slevin i dvd´n..."
Enough said.
- "Koft-klänning" från Charlotte Ronson
